Vilka är vi?

TjugosjuB-bloggen startades hösten 2008 när de tre musketörerna Sara, Lovisa och Rebecka började på orienteringsgymnasiet i Sandviken. Nu har ett generationsbyte skett och head blogger är nu Alice, som är född 1994. Tillsammans med Moa, även kallad Fish-moe, Moe-fish, Chicken-fish (m.m.), rapporterar Alice vad som pågår på OLGY och runt om i orienterings-Sverige! Peace.




kände att det var på tiden

Så ska även lilla jag slänga in ett par rader efter att ha vart frånvarande ett bra långt tag. Vet inte riktigt vart jag ska börja men tagit en liten paus från allting på grund av en rad olika anledningar som fått mig en aning lågmäld. Ibland känns det även som att jag tagit paus från mitt eget liv för att det helt enkelt blivit för mycket. Har alltför många gånger blivit frustrerad av att få höra meningen "du är stark, du klarar det här" eftersom det ständigt kännts som att jag inte klarar mer. Men nu har saker börjat ordna upp sig och jag har insett att jag måste släppa och gå vidare för att må bra så det är väl där jag står just nu. Har även insett att det tillslut straffar sig att alltid sätta andras välmående framför sitt eget och att jag måste bli mer mån om mitt eget välmående. Så nu är det skärpning på den fronten!

Men såklart finns det även ljusglimtar mitt i all skit. Har världens finaste människor runtomkring mig. Sådana som peppar, stöttar och får en på andra tankar. Har också hittat på mycket roliga saker för att komma just på andra tankar. Är ändå skönt att ha dessa fina människor runt omkring sig oavsett vad som händer. För en fin familj och fina vänner är det finaste man kan få, då är man rik. Rik på det enda som faktiskt betyder någonting i slutändan.

Har så mycket att se fram emot nu också så nu är det slut på ledsna miner. Fått hem min balklänning nu också och den är så mycket finare än vad jag förväntat mig och den sitter perfekt. Firade att det var 50 dagar kvar till studenten förr-förra veckan. Det känns så nära nu och jag hoppas att framtidsångesten inte kommer ikapp mig än på ett tag för nu är jag riktigt motiverad till att ha de roligaste och sjukaste veckorna någonsin.

/den ständigt deppande idioten som för en gångs skull försöker vara lite positiv


vill tillbaka till denna underbara stad
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback