Avverkade terminens första Fysik 2 prov och därför längtar min hjärna efter lov just nu, men för att sätta den på prov ytterligare hade jag planerat in ett litet Högskoleprov från 8- halv 5 imorgon. För att försvåra det hela ytterigare laddar jag upp med en tågresa kvällstid. Kan inte precis påstå att jag är maximalt förberedd för detta, går nog vägen ändå. Ha ett fint höstlov!

Kylskåpspoesi en tisdagkväll.

/S

Kanske borde tänka på att byta lösenord? Har ju varit samma i drygt fem år nu. Fast nä, då kan vi ju inte smyg-blogga utan att någon märker det! Vi vill bara meddela att vi saknar OLGY jättemycket (fast för oss som är äldre kan man inte erkänna det, det börjar bli lite patetiskt) och tröstar oss själva med att äta extremt mycket kladdkaka och köra måndagsstyrka på gymmet. Tyvärr finns det ju inget kuk-hål i madrassen på Friskis och Svettis i Uppsala, men man kan ju inte få allt här i världen.

 

Annars då? Jo, vi använder alla våra kunskaper från gymnasiet (ta vara på vad Landström säger, det är värdefullt när man ska låtsas vara allmänbildad) till att försöka bli vuxna. Sedan har vi skaffat barn (sånt som man också gör när man är vuxen). Här kommer ett familjeporträtt! Puss och kram från två busiga "unga vuxna"!

 

Bosön veckan denna vecka. Dock stannar jag och Elina hemma, åh vad avundsjuk jag är på all andra som ska få göra VO2-max och tröskeltest. Älskar att vara på Bosön för att pressa sig tills benen viker sig, kändisspana, hoppa höjdhopp och bli inspirerad till att tränatränaträna hela vintern lång.
Igår åkte jag med klassen till forsmark och besökte kärnkraftverket där, fascinerande ställe. Var fotograferingsförbud ungefär överallt så därför får ni en bild från när Elina käkar mat därborta istället för på en kärnreaktor.

/S

/e

mina dagar har sakta men säkert rullat på. Tagit varje dag som den kommit och spenderat torsdag fredag i sängen för att låta höften rehabilitera sig. På fredagskvällen åkte jag hem till min pojke för att mysa och kolla på film och blev kvar där under hela helgen. Lördagen spenderades med att kolla på Willes fotbollscup och söndagen med att kolla på innebandy i Gävle och Sandviken. 

Positivt är att jag idag är i skolan och höften faktiskt känns bra. Har lämnat kryckorna hemma och gick till skolan utan så mycket till smärta, det gick att leva med i alla fall. På onsdag väntar ett sjukgymnastbesök och imorgon får jag förhoppningsvis ta bort stygnen så att jag kan duscha som vanligt igen. Vill så snabbt som möjligt komma tillbaka till det mer normala livet utan att känna mig handikappad, kunna dusha hela kroppen och slippa försöka undvika att "vattna" vänsterbenet. Men det känns verkligen som att det går framåt i alla fall vilket jag tycker är positivt och känns väldigt skönt. Har alltså blicken franåt igen

 

Åt detta har jag bland annat ägnat min helg. Sorterat 3 års tävlingar + träningar(dessa slängdes mest dock) in i pärmar. Tog x antal timmar eftersom att jag blir så nostalgisk och går igenom kontroll för kontroll samt minns hur tc, vägen till start m.m. såg ut. Nu är det betydligt mindre kaos i mina lådor, vilket känns gött. 

/S

Denna dag gick ifrån att vara rätt kass till tiptop när pappa fått tag på träningsschemat med mitt löpstegringsprogram och fotstyrkan. Rusade därefter hem efter skolan och drog ut på en hela 10 min lång löpartur. Alltså tror ingen som varit långtidsskadad kan förstå känslan av att få ta de där första stapplande stegen. Kände mig i och för sig väldans ovan och kom cirkus 1,5 km, men endå. När det var 5 månader sedan jag tog ett enda löpsteg kan man ju faktiskt inte förvänta sig annat. Nu är jag både överlycklig och livrädd på samma gång. Tänk om foten brister om en vecka igen. Håller alla tummar jag har.

/S

 

 

 

Är redigt less på min sjukgymnast som inte skickat mitt rehabschema för kommande veckor. Trodde att jag skulle få börja springa denna vecka, men icket. Nu har jag dessutom ingen aning om vad jag ska träna. Blir nog att sitta på spinningcykeln på bygg som vanligt. Testade att gå kartpromenad då de andra hade Medel-KM. Trodde att det skulle kännas som ett stort framsteg, isället gick jag instabil runt på en snabblöpt tallhed medan alla andra svichade förbi mig och kände mig 100 mil ifrån deras nivå. Tur att Veronica Maggio släppt nytt och kan få en på bättre tankar med fina texter. Rysningsfaktor!

Frågan vi alla ställer oss idag:

Hur kunde detta bakverk...

... vinna över denna fantastiskt välgjorda tårta i Bak-KM? Är för mig fortfarfarande ett mysterium hur vi inte kunde ta hem segern med vår egenritade karta. Perfektionism på hög nivå. 

Här kommer bilder på fina och lite mindre fina bidrag.