Så är dagen här, dagen som vill få mej att kräkas upp allt maginnehåll som förövrigt inte är nästan någonting. Befinner mig i Stockholm, i ett rum, i en sjukhussäng med väldigt fula kläder på och väntar på att få somna och sova några timmar. Är så nervös att jag skakar och hade jag kunnat hade jag tagit chansen att springa ut härifrån. Vill inte vara här längre, det är läskigt. Gissar att det är sådan jag är, börjar gråta för de ska sticka mej i armen. Livrädd för sjukhus och livrädd för nålar. Hoppas att allt ska gå bra i alla fall och att jag överlever och får komma tillbaka hem igen.


/e