Jag skulle göra nästan vad som helst för att få springa nu, utan smärta. Intervaller, ol-banor, ja till och med coopers-test lockar mer än någonsin just nu.

Sitter hos grannarna och snackar skit. Snart lov. Har väl inget jättebehov av det nu egentligen, trivs bra här i viken jag, skulle hellre haft lov när jag är mer skoltrött. Men ett lov är ju ett lov, alltid skönt.

Var förresten på parkbadet igår och hade det riktigt mysig med Ellen och Kristin. Vi var i princip själva på hela badet så då var det ju givet att vara liten igen och åka i rutschbanan. Sjukt läskigt var det, haha fattar inte hur jag vågade åka den när jag var liten?
När ska vi planera in nästa besök flickor? Vi måste ju slå våra rutschbanetider ;)

Puss och kram/ Moe