Vilka är vi?
TjugosjuB-bloggen startades hösten 2008 när de tre musketörerna Sara, Lovisa och Rebecka började på orienteringsgymnasiet i Sandviken. Nu har ett generationsbyte skett och head blogger är nu Alice, som är född 1994. Tillsammans med Moa, även kallad Fish-moe, Moe-fish, Chicken-fish (m.m.), rapporterar Alice vad som pågår på OLGY och runt om i orienterings-Sverige! Peace.
Oringenveckan
Guuud vilken galen vecka det har varit. Var ju som sagt i Hälsingland på Oringen.
"Har alltid drömt om att springa in på upploppet sista etappen till låten"simply the best" som bekräftelse på att man vunnit. Dock tror jag inte det händer i år om jag ska vara ärlig men något år ska jag fan göra det. Även om det blir i D90 och jag är den enda i klassen, haha."
- Sådär skrev jag precis innan jag åkte. Skrev även att jag inte hade några resultatmål alls för att orienteringen hade gått så dåligt hela året tyckte jag. Kanske var det därför jag faktiskt vann hela Oringen tillslut. Jag hade inga som helst krav på mig själv utan gick in för att ha sjukt kul och ta tävlingarna som de kom. Och jag kan inte bli mer nöjd med veckan.
"Har alltid drömt om att springa in på upploppet sista etappen till låten"simply the best" som bekräftelse på att man vunnit. Dock tror jag inte det händer i år om jag ska vara ärlig men något år ska jag fan göra det. Även om det blir i D90 och jag är den enda i klassen, haha."
- Sådär skrev jag precis innan jag åkte. Skrev även att jag inte hade några resultatmål alls för att orienteringen hade gått så dåligt hela året tyckte jag. Kanske var det därför jag faktiskt vann hela Oringen tillslut. Jag hade inga som helst krav på mig själv utan gick in för att ha sjukt kul och ta tävlingarna som de kom. Och jag kan inte bli mer nöjd med veckan.
Gjorde såklart en del bommar men det är väl skitsamma nu tycker jag. Sista etappen gick inte alls bra haha! Det kändes som vi fyra som låg i täten sprang och hetsade lite. Eller ganska mycket. Fick inte alls samma flyt i orienteringen som jag fått på de andra etapperna. Bommade till och med näst sista kontrollen när jag hörde att det var jag och finskan Sanni Kivelä som låg i täten. De andra två (Frida Sandberg och Lisa Risby) hade kommit efter men Lisa var nu ikapp oss igen och stämplade 10-15 meter före oss vid näst sista. Tänkte att det var lite kört ett tag där eftersom jag hamnat efter men tänkte sedan att att jag fan skulle ta dom. Kutade ikapp och vips så var jag förbi. Känslan att springa imål som segrare var oslagbar.
Tack till alla som gjorde avslutningsfesten GRYM och tacktacktaaacccck för alla gratulationer!!
/Fishmoe
Kommentarer
Trackback