Idag har vi haft värsta chillträningen. Man fick inte springa på mer än 75% av maxpuls (jag skujlle ha typ 152 ;). Men det var kul. Jag och annikapannika pudding pastej sprang där som två små gummor. Det var faktiskt psykiskt jobbigt, när man kom till minsta lilla backe och ville ta i så pep pulsklockan för att pulsen var för hög.

Imorgon är det fredag. Fredagar är på ett sätt jättebra och på ett annat sätt jobbiga. Det bra sättet förstår väl de flesta men det dåliga sättet är att vi börjar åtta och slutar fyra. Jag får panik!! Kl fyra när vi kommer ut i korridoren efter två timmars svenska är den helt tom och ödslig. Hela klassen stannar upp under tystnad och tittar till vänster, ingen där och till höger ingen där heller. Nej inte riktigt, men nästan.